.

Det här saknar jag

Med risk om att detta kommer bli ännu ett inlägg om pappa så väljer jag att skriva om någonting annat som jag saknar, och det är mina underbara och fantastiska Maskrosor. Ja, ni som inte vet vad jag menar med det kan googla Maskrosbarn..

Men ja, jag saknar alla Maskrosbarn och blir både glad och ledsen när jag tänker på det. Alla underbara starka ungdomar som bevisar varje dag vilka framsteg dom gör. Det är lycka. Att se någon annan lyckas. Speciellt saknar jag alla underbara ledare, som gör ett fantastiskt jobb. Puss på er.

Ett ögonblick som förändrade allt.

Ett ögonblick som förändrade allt... det finns nog ganska många ögonblick som har förändrat "allt". Som har förändrat mig som person. Men..

Ett ögonblick som förändrade allt var när Pappa lämnade mig, oss. Mig och min familj. När han "kastade ut" mig. När han sa hejdå. När han sa att han inte vill ha någonting med mig eller någon annan att göra. Det förändrade allt. Både positivt och negativt, faktiskt. Det fick mig att inse att jag måste ta vara på det jag har. Men det fick mig också att gå i botten. Än är jag inte uppe på ytan ännu.. Men jag är på god väg.

Jag har insett att han antagligen aldrig kommer komma tillbaka och om han gör det, ja då kommer ingenting ändå bli som förut. Det har gjort mig stark och svag på samma gång. Märklig känsla det där, med att vara stark och svag samtidigt..

Blev lite emotionellt kanske, men ja.. Ett ögonblick som förändrade allt!

Det här får mig att gråta

Oj, det är ganska mycket som får mig att gråta. Jag är en jävligt känslig person. Men något som får mig att gråta lite extra är:

* När man måste säga hejdå
..och vet att man inte kommer ses på länge, eller kanske aldrig igen.

* När jag tänker på Pappa.

* När min familj säger att dom älskar mig
.. väldigt känsligt.

* Svek, lögner

* Julen

Min bästa grimars

Har inte så många bilder på denna dator, så någon bild på min bästa grimars har jag inte. Lägger in en vanlig random ful bild bara. Enjoy.

Ja, där hade ni det. Ni som vill läsa, och kommer läsa. Så nu får vi se åter igen om jag kan bli bättre på det där.

Jag är trött och uttråkad men vill inte sova. Ledig imorgon och tänkte gå en stund på stan i min ensamhet faktiskt. Kan vara otroligt skönt ibland. Syster min kommer hit vid 10 imorgon, så hon lär väl väcka mig då. Skönt.

Min favoritplats

Min absoluta favoritplats är hemma hos min Mormor och Morfar. Faktiskt. Jag har inte varit där på hur länge som helst och jag vet inte när jag åker dit nästa gång. Men snart skall det bli. Det är där jag minns allt från när jag var liten. Jag älskar det stället. Lukten, värmen, ja allt..

Mina dåliga sidor

- Jag har världens sämsta morgonhumör.
Och då menar jag inte som "alla" kan ha. Utan jag och Robin i stort sätt slår ihjäl varann på morgonen. Och jag är medveten om att det är mitt humör som är felet. Han är kolugn och jag skriker.

- Jag har noll tålamod.
Det värsta jag vet är att vänta.

- Jag får lätt ångest.

- Jag äter på tok för mycket onyttigheter allt för ofta.

Mina förebilder

Jag har en förebild. En som jag har sätt upp till näst intill hela mitt liv. Iaf så länge jag känt henne och hon varit en del av "vår familj". Hon heter Ancie och är numera min kontaktperson och har varit kontaktperson till min familj och mina syskon i många herrans år. Detta är en tjej (kvinna?) jag ser upp till mycket och om jag skulle välja någon jag skall bli som när jag blir stor är det hon. Utan henne hade jag inte suttit här idag och definitivt inte kommit så långt som jag har gjort. Tack världens bästa. Jag älskar dig.

I min handväska

Dom gångerna jag använder handväska (då inte allt ligger i jackfickorna), eller väska över huvudtaget så innehåller den:

+ Plånbok
+ Mobil
+ Laddare
+ Kamera
+ Dator & laddare.
+ Skolböcker
+ Penna (om jag kommer ihåg)
+ Tuggummi
+ Salva till tatueringen

Typ.

Ett pinsamt ögonblick

Det är ganska svårt att säga ett pinsamt ögonblick när man inte skäms för någonting. Så denna låter jag vara oskriven tills jag hittar någonting att skriva..

Mina syskon

Jag har 5 syskon. Camilla, Caritha, Lizette, Jean-Michel och Jean-Pierre. I ordning. Jag älskar dem mest. Om jag någongång skall behöva döda, eller dö själv, så skulle det vara för dem. Mina stjärnor. Mitt ljus i mörkret.

Självporträtt


Detta är Jag, mitt rätta Jag. Julia Elisabeth Adele Granwald.

Detta ångrar jag

Jag ångrar att jag sabbade min högstadieskolgång totalt att jag nu måste kämpa för att få upp betygen igen.. Men det går åt rätt riktning och det är jag otroligt stolt över.